PETER, JOHN & BOSSE PÅ LAKESIDE, FRIMLEY GREEN, 3-6/1-2009
>>Tillbaka till menyn för bilder


Äntligen på väg. Klockan hade ringt redan vid 03.00 hos våra tre hjältar men inget hindrade, inte ens kylan. Nu var det dags att ta sig till London för att så småningom bevittna Lakeside World Darts Championship i Frimley Green utanför London. Planet lyfte mot London Stansted redan 07.30, ingen tid att förlora.


Anlända till Stansted visar det sig att Stansted Express inte går utan vi får köa för att få plats på en buss in mot London. Inga sura miner dock..


Incheckade på Hotel Marble Arch Inn kunde vi konstatera att det var ett litet men trivsamt hotell vi faktiskt kan rekommendera. Endast 5 minuters promenad från Oxford Street..


I kvällsljus var det riktigt vackert.


Rummet var som sagt litet och låg i källaren men egen dusch och toalett fanns. Och frukost ingick.


Då toppmatchen i League 2, Brentford-Chesterfield blev inställd fick vi snabbt hitta ett alternativ. Ut till Loftus Road och ordna biljetter till QPR-Burnley i FA-Cupen och med dessa på fickan fick vi tillträde till QPR-puben British Queen. Där intogs resans första Ale, en Bombardier samt Fish'n Chips.


På Loftus Road var det kallt. Och spelet värmde knappast. 0-0 efter endast ett skott på mål samt varsin hörna. Men FA-cup var det i alla fall.


Efter detta följde en grym pubrunda i Chiswick med utmärkt guidning av Mr & Mrs Knight. Efter x antal ställen vilka vi knappast här och nu kunna återge slutade kvällen på en indisk restaurang där Peter ser lite hängig ut. Men med starka kryddor repade han sig snart.


John jobbar på med Alen på pubrundan.


Mr & Mrs Knight


Vilsna själar i Londonnatten i försök att hitta en nattbuss hem.


Dag 2 inleddes med lugn stadsvandring och återhållsam stadsvandring.


Trodde någon att såna här fåniga turistbilder var passé?


Även på Oxford Street var det mellandagsrea med full fart.


Vi avslöjar här Lentas nya business. Det låg inte långt från svenskpuben Harcourt Arms.


Kvällen ägnades åt en spontan pubrunda där det egentliga huvudsyftet var att finna en pub med darttavla. Men vi gick bet, det finns knappt längre. Men Ale finns.


John klämmer en London Pride och öppnar under resan dörren till en ny värld av Ale.


Det blev rätt många pubar och vi kunde även konstatera att vår gamla arena, The Marquis of Clanricarde, bommade igen verksamheten för 3-4 år sedan.


Så här ser The Marquis of Clanricarde ut idag. Sorgligt.


På The Monkeys Puzzle blev det korv och mos. Och Tangle Foot.


På måndagseftermiddagen var det äntligen dags att bege sig ut mot Frimley Green. Första etappen var med tåg ca en timme till Ash Vale.


Väl i Ash Vale hamnade vi rakt ut i Hem Till Gården-känsla och inte en taxi fanns att se. Men dock en busshållplats som tycktes gå åt rätt håll. Vi fick vänta en kvart i den kyliga skymningen.


Framme vid entrén. Stilrent mottagande av smokingklädda värdar och en hel del neon.


Så äntrar vi den stora salongen och en rysning gick efter ryggraden. Vi är här!


Inte allt för långt från scenen men ändå måste det ha varit få som kunde se träffarna på tavlan ordentligt. Det blev till att lita till de storbildsskärmar som fanns uppsatta.


Samtliga kvällens spelare radade upp sig innan första matchen med en härlig presentation utförd av legendaren Mrtin Fitzmaurice.


Vi har just satt oss vid bordet och Peter ser väl ut att vara så där lagom laddad.


Men efter några pints ändrades hans sinnelag dramatiskt. En peruk från våra bordgrannar, sex engelska bankmän på representation, höjde stämningen ytterligare ett snäpp.


Bankmännen visade sig inte vare sig kunna eller vara särdeles intresserade av dart. Men partaja kunde de.


Hela lokalen kokade och det var precis så härlig stämning på Lakeside som vi någonsin kunnat föreställa oss.


På bordet blev det alltmer söligt och stökigt.


3 Starka & 1 Dubbels representanter under 2009 World Professional Darts Championship.


Onehuuundreeedaaaandeeeeiightyyyy!


Då det är förbjudet att röka även på engelska hak numera så användes rökmaskiner istället vid spelargången.


Bosse meets Wolfie. Självaste Martin Adams fick några tips från en av våra representanter. Tyvärr räckte de så småningom bara till semifinal i år.


Även Peter vill vara med och frottera sig med eliten.


Givetvis hängde bankmännen på. Även om vi vet att Wolfie helst skulle snacka bara med oss.


Ett sista kort innan vi lämnade Lakeside för denna gång. Som tur är fick vi bilskjuts hem till London och en nattbuss som gick åt vårt håll för annars vet vi inte hur det hade gått.


Slutsegrare så småningom blev Ted 'The Count' Hankey. Foto: Ian Wort


Sista dagen ägnades åter åt stadsvandring och ytterligare några pubbesök. Hela helgen bjöd på oerhört vackert väder om än något kallt.


John ville gärna språka lite med Roosevelt och Churchill.


Ännu en pub i raden. Och ännu en Ale. Ska man försöka räkna upp sorterna som provades så lär man inte lyckas men jag gör ett försök här: Bombardier, London Pride, Young's Bitter, Guiness, Tim Smith, ESB, Discovery, Fullers Chiswick, Tangle Foot, Rosey Nosey och en hel del till. En grym helg och vi kan varmt rekommendera en resa hit för var och en som är det minsta dartintresserad.